Sabtu, 23 September 2023

NAFATIN HADOMI MASKE KANEK

    NAFATIN HADOMI MASKE KANEK

Kada umanu sempre iha fuan nomós mentalidade ho naha no dependénxia ne'ebe diferente.
Dalaruma oras ne'e iha balu ne'ebe lao hela akonpana ho tanis, iha balu ne'ebe senti kole, iha balu ne'ebe desapontadu hela, iha balu ne'ebe frustradu hela, desesperadu no buat-sira seluk ne'ebe la bele atu hapara.

Sei difisil teb-tebes ba ema ida hodi hadomi ema seluk, basá ninia-án rasik terus hela. 
Halo oin-sá mak nia bele fó paun pedasuk ida ba ema seluk, basá ninia-án de'it loro-loron la han.

Mai ita hare'e fila-fali ba istória feto-faluk Sarfat ida, iha ne'ebe nia tenki fó iha ninia limitasaun.  Feto-faluk ne'e tenki fó, ai-han ne'ebe maske naton de'it ba nia, nia la terus ba hamlaha. Maromak sustenta nia, Maromak halo milagre iha ninia uma laran.

Mai ita aprende atu hadomi maluk sira maske ita tenki kanek. 
Karik Maromak husu ita atu fó, nune'e fó ba. 
Karik Maromak husu ó hodi perdua, nune'e perdua ba. 
Karik Maromak husu ó hodi paxiénsia, nune'e paxiénsia ba.
Karik Maromak husu ó hodi fiar, nune'e fiar ba.

Bainhira ó obedese, ó sei hare'e manutenxaun hosi Maromak ne'ebe ekstraordinária iha ó nia moris. (SR)

Tanba ó purifika ona ó nia án ho obediénxia ba lia-lós nian, nune'e ó bele prátika domin fraternidade ne'ebe sixeramente, karik ó hakarak hadomi nune'e hadomi ba ho laran moos. - 1 Pedru 1:22

Rabu, 24 Mei 2023

REFLESAUN - LIAFUAN MORIS NIAN || HALO BA BUAT NE'EBE KI'IK

Halo ba Buat Ne'ebe Ki'ik 

Susesu la mai hanesan eksplozaun, maibé orijin hosi buat-ki'ik-sira be butuk. Atu sai ema ne'ebe susesu halo ba buat-sira be ki'ik ho hanoin ne'ebe bot. Halo ba buat-sira ne'ebe ki'ik ho determinasaun ne'ebe bot. Halo ba buat-sira ne'ebe ki'ik ho entuziasmu ne'ebe bot. Kada loron halo di'ak ba moris, kada loron halo mudansa ba moris alkansa ba ida ne'ebe di'ak liu.

Koko ba atu halo mudansa moris nian komesa hosi buat ne'ebe ki'ik-oan. Mudansa ne'ebe bele atu ita halo. Hafoin ne'e haksolok ba ho mudansa moris nian ne'ebe ita infrenta.
Ita nia futuru determina ona hosi sáida mak ita halo loron ohin ne'e. Na'i Futar-lia mós hanorin ba ita katak sée mak fiel ba buat-sira be ki'ik ne'e, sei konfiadu ba buat-sira be bot.

Tanba ne'e halo ba sáida mak ita tenki halo ohin loron ne'e. Mai komesa konserta án, halo buat-sira be ki'ik ne'ebe bele lori mudansa ba iha ita nia moris. Halo buat ki'ik referi ho hanoin ne'ebe bot. Halo ba buat hotu-hotu hanesan ba Na'i. Fiar ba sei iha ninia tempu atu ita bele haksolok ho mudansa-sira ne'ebe ita halo ohin loron ne'e.

Sée mak fiel iha buat-sira be ki'ik, nia fiel mós iha buat-sira be bot. No sée mak la lós iha buat-sira be ki'ik ne'e, nia mós la lós iha buat-sira be bot. - Lukas 16:10 (BIORA)

Selasa, 23 Mei 2023

REFLESAUN - LIAFUAN MORIS NIAN || KETA FOTI ÁN IMPORTANTE LIU

Keta Foti Án Importante Liu

Ita dalabarak hakanek hosi ema-sira ne'ebe besik ita no ita hadomi. Sira posivelmente  hateten buat ida ne'ebe la di'ak ou kuran di'ak kona-ba ita; sira ofensiva ita. Sira haluha ita nia aniversáriu ou loron-sira be importante iha ita nia moris, sira la konvida ita ba serimonia festa ne'ebe sira presidi.

Iha buat-sira ne'e posilvelmente enkontra katak difisil tebes atu perdua sira, buat ne'e akontese tanba ita nia dignidade hakanek ona. Ne'e hanesan arogánsia ida ne'ebe bele dobra ita nune'e to'o difisil atu perdua. Arogánsia ne'e destroi ita, basá ida ne'e mak fonte kondisaun ne'ebe somente fihir ita-án hanesan sentru.

Ita fihir ita-án nu'udar buat ida ne'ebe importante tebes, nune'e ita inklinadu no fihir buat-sira ne'ebe insignifikante nu'udar éru ida no buat ne'e halo ita sai vinganxa no difisil atu perdua.

Basá ho nune'e mak Apóstulu Paulu fó hanoin ba ita atu la hanoin buat-sira ne'ebe ás liu ne'ebe difisil atu ita hanoin. Iha ba maneira fihir ne'ebe simples ne'ebe bele tau ita án iha pozisaun ne'ebe lós. La foti ita án di'ak ka importante liu kompara ho ema seluk. Iha ba laran hakraik-án hanesan ne'ebe Jezús iha, katak la foti ita án tenki sai sentru.

Imi keta hanoin buat-sira ne'ebe ás liu hosi ne'ebe susar ba imi hodi hanoin, maibé husik ba imi hanoin hanesan nune'e, atu imi domina án tuir sasukat fiar nia., ne'ebe Maromak haraik ba imi ida-idak. - Roma 12:3 (BIORA)

Selasa, 09 Mei 2023

IGUALMEMTE FULAN MARIA, DIFERENXA SÁIDA MAIU NO OUTUBRU?

IGUALMEMTE FULAN MARIA, DIFERENXA SÁIDA MAIU NO OUTUBRU?

Tradisionalmente, Igreja Katólika dedikada fulan-sira be lolós ho devosaun lolós.
Fulan Maiu ne'ebe sempre ligadu ho inisiu ba morias nian, tanba iha fulan Maiu iha nasaun-sira eksperimenta temporais haat, tempu primavera ou funan.
Nune'e fulan ida ne'e relasionadu ho Inan Maria, ne'ebe sai ona Eva ne'ebe Foun. Eva rasik ninia signifika maka inan hosi buat-hotu be moris, “mother of all living” (Ez. 3:20).
Devosaun espesializa ba fulan Maiu nu'udar fulan Maria nian koñesidu ona desde sékulu ikus ba da-13. Maibé pratika ne'e foin sai popularidade entre Jesuita-sira iha Roma durante iha tinan 1700, no hafoin espalla ba Igreja tomak.
Iha tinan 1809, Papa Piu VII kapturadu hosi soldadu sira Napoliaun nian, no hatama ba prizaun. Iha prizaun laran, Papa husu apoiu orasaun Inan Maria nian, atu nia bele libre hosi prizaun. Papa promete katak karik nia liberadu ona, nune'e nia sei dedika selebrasaun hodi fó onra ba Inan Maria. Depoiz de tinan Lima, iha data 24 Maiu, Amu Papa liberadu, no nia bele fila ba fali Roma.

Tinan tuir-mai nia anunxia loron selebrasaun Inan Maria, Maktulun Sarani Kristaun (Maria, sarani sira nia tulun). Nune'e maka devosaun ba Inan Maria koñesidu liu-tan, no bainhira Papa Piu IX anunxia dogma “Immaculate Conception/ Inan Maria be sala-laek” iha tinan 1858, devosaun fulan Maiu nu'udar fulan Maria koñesidu ona hosi Igreja Universal. 
 
Papa Paulu VI iha ninia surat ensiklika, the Month of Mary hateten, “Fulan Maiu maka fulan iha ne'ebe devosaun sarani fiar-na'in sira be dedika ona ba Inan Maria ne'ebe nakonu ho grasa,” no fulan Maiu maka oportunidade ba “respeitu hosi fé no domin ne'ebe fó ona hosi sarani Katólika iha parte hotu iha mundu ne'e ba Liurai Feto Lalehan nian. Durante iha fulan ida ne'e, sarani Kristaun, di'ak iha igreja ou pessoalmente iha uma, hatudu respeitu no orasaun ho domin nakonu ba Maria hosi sira fuan. Iha fulan ida ne'e, grasa Maromak nian tun mai iha ita ... ho abundánxia.” (Papa Paulu VI, the Month of May, 1)
Basá determinasaun hosi fulan Outubru nu'udar fulan Rozáriu, ligadu ho akontesimentu ne'ebe akontese iha sékulu 3 antes ne'e, ne'e-mak bainhira akontese batalla eh funu iha Lepanto iha tinan 1571, iha ne'ebe nasaun-sira Europeiu nian sob-atake hosi reinu Ottomanu ne'ebe atake relijiaun Kristaun. Hetan ameasa krítiku momentu ne'eba, katak relijiaun Kristaun sei ameasadu mohu iha Europeiu. Kuantidade tropa Turkia nian liu tiha tropa Kristaun nian iha España, Genoa no Venesia. Hasoru ameasa ida ne'e, Don Juan (John) hosi Austria, komandante armada Katólika, reza rozáriu hodi husu tulun Inan Maria nian. Nune'e mós, sarani Katólika sira iha Europeiu tomak reza rozáriu hodi husu tulun Inan Maria nian iha situasaun ne'ebe urjente ne'e.
Iha data 7 Outubru 1571, Papa Piu V hamutuk-ho sarani fiar-na'in barak sira reza rozáriu iha basilika Santa Maria Maggiore. Desde rai-hun-mutin to'o rai-nakaras, reza rozáriu la-pará aneksadu iha Roma hodi harohan ba funu iha Lepanto. Maske hare'e imposibel, maibé iha ikus-mai tropa Katólika manan iha data 7 Outubru. Nune'e, Papa Piu V defini komemorasaun Rozáriu iha Misa iha Vatikanu kada data 7 Outubru. Nune'e ninia suxesor, Papa Gregoriu XIII, defini data 7 Outubru ne'e nu'udar Loron Selebrasaun Rozáriu Sagradu.

Nune'e maka relanxe kona-ba tansá fulan Maiu no Outubru espesializada nu'udar fulan Maria. Inan Maria realmente provadu ona ho akonpaña Igreja no harohan mai ita hotu, Kristu nia disipulu sira, ne'ebe fó ona hosi Na'i Jezús sai ona ninia-oan-sira (cf. Jo. 19:26-27). Inan Maria mós hola parte iha obra salvasaun Ninia-Oan Mane, Kristu nian, no  servisu-hamutuk ho-Nia to'o tempu ikus nian. Ámen.

Fonte: katolisitas.org
Tradutor: Sam Ribeiro

Minggu, 09 April 2023

SIGNIFIKADU LOLÓS HOSI PÁSKUA NO NINIA ORIJIN

Signifikadu Lolós Hosi Páskua no Ninia Orijin
Páskua mak komemorasaun ida be importante ba sarani Kristaun tanba hanoin-hikas resureisaun hosi Jezús Kristu, ema ne'ebe hamoris relijiaun Kristaun.
Oras ne'e, hanoin-hikas Jezús nia mate iha data ne'ebe koñesidu nu'udar Sexta-feira Santa no ita komemora Nia moris-hias depois loron rua, iha Domingu Páskua.
Tanba Jezús mate no moris-hias fali, Páskua simboliza vitória moris nian hosi mate no, iha ne'ebe, simboliza vitória naroman nian hosi nakukun.
Ba sarani Kristaun, Jezús Kristu mak persona ida ne'ebe lori esperansa (naroman), fiar katak Nia bele salva ema hosi a'at tomak (nakukun).

SENTIDU PÁSKUA BA SARANI KATÓLIKU NO EVANJÉLIKU
Ba sarani Katóliku no Evanjéliku, Páskua signifika esperansa, tanba faktu katak Nia mate no moris-hias fali simboliza katak moris halakon ona mate.
Basá Nia horik iha ema le'et, Jezús husik hela mensajen esperansa nian ba sira ne'ebe fiar ba iha nia: “... NA'I proteje sira ne'ebe tauk ba Nia, sira ne'ebe tau esperansa metin iha Nia domin, hodi liberta sira hosi mate no garantia sira moris. ...” (Salmu 33:18-19)

Katóliku no Evanjéliku mak ema Kristaun.
Katolikismu no Evanjelismu mak relijiaun Kristaun be hanesan, ne'ebe bazeadu iha fé ba Jezús Kristu.
Nune'e, Páskua ba sarani Katóliku iha sentidu ne'ebe hanesan ho maluk Evanjéliku sira. Diferensa entre Katóliku no Evanjéliku lokaliza iha forma komemora Páskua.
Iha loron Sexta-feira Santa, ezemplu, sarani Katólika baibain ne'e la han naan, basá sarani Evanjélika laiha kostumi ne'e.

ORIJIN PÁSKUA
Selebrasaun Páskua iha orijin Judeu nian. Molok Jezús, Páskua selebradu ona, maibé iha signifikadu seluk.
Páskua ema Judeu nian komemorasaun ba liberdade, tanba ema Ebreu sira sai atan ka eskravizadu iha rai Ejiptu no períodu ne'ebe kleur ema Ejiptu liberta tiha sira.

NE'E HAKEREK ONA IHA SAGRADA ESKRITURA:
“Iha kalan ne'ebe hanesan Faraun bolu Moizés no Araun no hateten ba sira: “Sai lalais hosi ha'u nia rain ne'e, ó no ema Israel sira! 
Foti ó nia povu sira, hanesan ne'ebe ó hateten, no haraik bénsaun mós ha'u.” (Ezodu 12:31-32)

“Períodu hosi tempu nasaun Israel hela iha Ejiptu mak tinan atus-haat tolu-nulu.
Iha loron hanesan tinan atus-haat tolu-nulu ne'e, NA'I nia soldadu sira hotu husik hela rai Ejiptu.” (Ezodu 12:40-41)

Bainhira Jezús moris-hias, Páskua Judeu nian selebradu hela. Nune'e, episódiu mate no moris-hias Jezús nian lori sentidu foun ba Páskua ba sarani Kristaun, ne'ebe iha pontu be hanesan.
Iha lian Ebreu, Páskua hanaran Pessach, ne'ebe signifika “Pasajen ka Dalan,” refira ba kruzamentu ka travesia ne'ebe hala'o hosi ema Ebreu sira, bainhira sira susesu husik hela rai Ejiptu. Ba ema Kristaun, Páskua mós hanesan pasajen ida: pasajen hosi mate ba moris, ou hosi nakukun ba naroman.

#SamRibeiro📝 

DOMINGU PÁSKUA

DOMINGU PÁSKUA
09 Abril 2023

Páskua mak selebrasaun Kristaun nian ne'ebe selebradu kada tinan iha loron Domingu, ne'ebe koñesidu nu'udar Domingu Páskua. Ne'e konsidera ona nu'udar festa ida ne'ebe importante ba sarani Kristaun, tanba selebra Jezús Kristu nia moris-hias, hosi mate ne'ebe hodi liberta ema hosi pekadu.

Ida ne'e mak festa móvel, ne'e mak data Páskua ho variasaun hosi tinan ba tinan.

Ne'e sempre akontese iha loron Domingu hafoin fulan tomak primeiru ekuinóxiu, ne'ebe baibain ne'e realiza entre 22 Marsu no 25 Abril.
Data determina ho forma ne'e tanba Páskua orijin hosi Judeu, no selebrasaun Páskua Judeu nian hahú ona iha ekuinóxiu.
 
Páskua marka fin hosi sáida mak hanaran Semana Santa, ne'ebe hahú ona iha Domingu Ramus (iha 02 abril 2023) no termina iha Domingu Páskua (iha 09 abril 2023).

Durante Semana Santa tomak iha prosisaun no serimónia espesial, liu-liu iha loron Kinta no Sexta. Kinta-feira Santa selebra Jezús nia han hamutuk ba dala-ikus nian ho apóstulu 12, basá Sexta-feira Santa, ou Sexta-feira da Paixão, rekorda loron iha ne'ebe Kristu kruxifikadu to'o mate.
 
SIGNIFIKADU HOSI PÁSKUA
Páskua signifika resureisaun hosi Jezús Kristu.
 
Maibé, molok Jezús, ema Ebreu (bei-ala ema Judeu nian) selebra ona Pessach, ne'ebe agora koñesidu nu'udar Páskua Judeu nian. Pessach signifika “pasajen”.

Pasajen ne'e, ou travesia, rekorda perkursu ne'ebe foti hosi ema Ebreu depois alkansa liberdade períodu ida ne'ebe kleur iha ne'ebe sira ne'ebe ema halo sai atan.
 
Nune'e, Páskua Judeu nian komemora libertasaun ba ninia povu sira be ema halo sai atan ne'e. 
 
Bainhira Jezús mate, Pessach selebradu hela no ninia mate lori signifikadu foun iha Páskua.

Oras ne'e, ba sarani Kristaun, Páskua signifika pasajen hosi mate ba moris, tanba hanoin-hikas resureisaun hosi Jezús Kristu.

ORIJIN PÁSKUA
Páskua orijin hosi Judeu.
Liafuan Páskua orijin hosi termu Ebreu Pessach, ne'ebe signifika “pasajen”, no referénsia ba episódiu libertasaun ema Ebreu sira nian (bei-ala ema Judeu nian) hosi dadur.
 
Istória Páskua primeiru ne'ebe selebradu hosi ema Judeu bele le'e iha livru Ezodu kapítulu 12 iha Bíblia Testamentu Tuan.

Basá ema Judeu selebra sira nia Páskua rasik, ne'ebe hanesan festa bot ba relijiaun Judeu, Jezús Kristu kruxifikadu.
Depois mate, Jezús nia isin-lolon ema tau iha rate, iha ne'ebe nia nafatin hela to'o nia moris-hias iha loron tolu. Jezús mate iha loron Sexta, nune'e konsideradu nu'udar loron primeiru, Sábadu konsideradu nu'udar loron segundu no Domingu konsideradu nu'udar loron terseiru, loron ne'ebe Jezús moris-hias hosi mate. 

Ho nune'e, ba sarani Kristaun, Páskua hamosu signifikadu foun, tanba hahú selebra Kristu nia moris-hias, ne'e mak pasajen hosi mate ba moris nian.
 
MENSAJEN HODI HATO'O KSOLOK PÁSKUA NIAN
“Páskua ne'e ha'u la hakarak xokolate, ha'u hakarak mak bénsaun no promesa sira hosi loron ne'ebe di'ak liu ba ema hotu ne'ebe presija, di'ak ne'e iha domin ou esperansa oituan tan iha sira nia moris!
Ksolok Páskua ba ita hotu!”

“Koellu Páskua nian okupadu teb-tebes, nune'e nia husu ha'u fó ba Ita rekadu: loron-sira ne'ebe di'ak liu sei mai no ne'e sei midar no gostu hanesan xokolate ne'ebe ha'u lori!
Ksolok Páskua!”

“Espera katak Ita-bot nia família tomak iha Páskua ne'ebe nakonu ho bénsaun! Ksolok Páskua!”

“Jezús mate iha krus hodi soi ita... Iha loron espesial ne'e, molok duni-tuir “manu-tolun xokolate”, halibur ba Ita-bot nia família no hato'o agradese ba Nia ne'ebe sakrifika ona ninia-án tan ksolok ema hotu nian! 
Ksolok Páskua, belun sira!”

 SIMBOLU PÁSKUA
Oras ne'e, Páskua haleu ona hosi simbolu balun. Iha Brazil, ne'ebe popularidade liu mak:

Koellu Páskua; Manu-tolun Páskua nian ne'ebe halo hosi Xokolate; Krus Moris-Hias; Bibi-Oan ‘Maromak’; Paun No Tua; Lilin Paskal nian.

#SamRibeiro📝 

Sabtu, 08 April 2023

SÁBADU ALELUIA

08 ABRIL 2023 (SÁBADU SANTU)

Sábadu Aleluia ne'e selebradu iha kalan besik (véspera) ba Domingu Páskua. Loron ne'e la'os loron feriadu.
 
Sábadu ne'e signifika katak Jezús sei moris-hias iha loron tuir mai, iha loron Páskua. Tanba ne'e mak, besik ba Loron Festa Resureisaun, sarani Kristaun lori sentimentu ida hosi esperansa no ksolok nian.
 
Hahú Sábadu Aleluia, sarani Kristaun Katólika tatoli fila-fali liafuan “aleluia”, ne'ebe evita tiha durante tempu Kuaresma. Tempu Kuaresma reprezenta hanesan tempu arependimentu nian no refleksaun, no la'os tempu ida festivu nian, ne'ebe hosi forma liafuan “aleluia” tenki evita tiha tanba la koresponde ho sentimentu ne'ebe infrenta ba iha períodu ne'e.

Sábadu Aleluia koresponde ho loron segundu hosi Jezús Kristu nia mate. Loron primeiru mak Sexta-feira Santa, loron ne'ebe Jezús mate depiis kruxifikadu. Loron terseiru mak Domingu Páskua, bainhira Jezús moris-hias hosi mate.

TRADISAUN SÁBADU ALELUIA
Durante Sábadu Santu (naran seluk ne'ebe atribuí ona mak Sábadu Aleluia) sarani Kristaun selebra Vijília Paskal. Ne'e simboliza esperansa sarani fiar-na'in nian ba resureisaun hosi Kristu nian, iha loron Domingu Páskua.

Durante Vijília, halakan Lilin Páskal, lilin bot ne'ebe tau ona simbolu letra Gregu Alfa no Ómega, ne'ebe simboliza ho fraze: “Maromak mak hun no rohan hosi buat hotu-hotu.”

Tuir tradisaun Katólika, Lilin Paskal simboliza naroman hosi Kristu”, ne'ebe haroman no proteje mundu hosi nakukun.

Iha Igreja Katólika sira iha ne'ebe sarani fiar-na'in sira hala'o vijília durante madrugada, halo konstante ho orasaun. Vijília Paskal termina molok loro-matan sa'e iha Domingu Páskua, ho selebrasaun misa entre sarani fiar-na'in sira ne'ebe prezente ba.

Haktuir hosi: Sam Ribeiro

NAFATIN HADOMI MASKE KANEK

    NAFATIN HADOMI MASKE KANEK Kada umanu sempre iha fuan nomós mentalidade ho naha no dependénxia ne'ebe diferente. Dalarum...